Varför ligger det brittiska oss så varmt om hjärtat?

Wales, Cornwall, Irland och Skottland – de gamla keltiska områdena som vi svenskar har en särskild förkärlek till. Men vad är det då vi söker?

Ja, som nordbo är säkert naturen en del av lockelsen. Här finns de mjuka kullarna, insvepta i smaragdgrön dräkt, de mytomspunna walesiska bergen och de storslagna skotska topparna ovan ljunghedarnas lila färgmatta. Sjöarna sträcker långa genom dalgångarna och i byarnas varma pubar kan man få skydd från en och annan regnskur. Det skotska landskapets färger har överförts i de underbara tweed-tygerna från Isle of Harris och de rutiga klantygerna verkar aldrig bli omoderna. 

I Cornwall möter en fantastisk blomsterprakt i det milda atlantklimatet och pittoreska fiskebyar med milslånga sandstränder. De keltiska landskapen kan fortfarande rymma en känsla av druidernas värld, inte minst dimmiga morgnar i Snowdons skugga. 

Den keltiska musiken har lockat oss länge och vi möter den på Irlands pubar där man allt som oftast kan njuta av spontana konserter. I Wales ljuder sången från tusentals sångare och körer och vem kan motstå en skotsk reel under en trevlig ceilidh (fest)? 

Eller är det myterna som lockar oss mest? De gamla keltiska myterna som inspirerat några av våra mest älskade berättelser; Sagan om ringen, Merlin-berättelserna och Svärdet i stenen, Harry Potter och många fler ur fantasy-genren. Den keltiska bokskatten rymmer verk som Book of Kells i Dublin och Book of Taleisin i Aberystwyth vars handmålade boksidor visar ett svunnet släktskap genom mönsterslingorna som påminner om vikingatida drakslingor. 

Säkert är att vi svenskar älskar de keltiska dryckerna – livets vatten Uisge Beatha på gaeliska, mer känt som whisky! De rökiga sorterna från den skotska övärlden eller den mildare låglandswhiskyn – Sverige är ett av de länder i världen som dricker mest single malt räknat per capita. Var tredje flaska som öppnas här är en maltwhisky. Men vår lust står också till den irländska whiskyn och vem kan inte längta efter en lagom tempererad pint av Guinness?

Varma hälsningar 
Elisabeth Svalin Gunnarsson